Dag 1 - Äntligen på väg

Redan igår åkte vi ut till flygplatsen på kvällen efter en trevlig middag på Indian Garden. Nisses systerson Kent fick agera chaufför från Södertälje och släppte av oss vid Sky City omkring 21.00. Efter en snabb installering på rummet och en öl i hotellbaren så gick vi och la oss ganska tidigt.

Själv så vaknade jag ett par minuter innan klockan ringde, till Nisses stora förvåning. Allt på hotellet gick väldigt smidigt... Till skillnad från incheckningen på flyget.
Det tog säkert 40 minuter för incheckningspersonalen att få ordning på bokningen innan vi båda fick våra boardingkort och kunde skicka iväg väskorna. Vi fick aldrig reda exakt på vad felet var, men det hade i alla fall att göra med kopplingen mellan Lufthansas och Thai Airways system.

Nåja, in genom security och snabbt upp till Pontus in the air och American Express Centurion Lounge för lite frukost innan dagens första flygning.

De annonserade om boarding redan 30 minuter innan take-off, vilket kändes lite i tidigaste laget, men vi lunkade i alla fall bort till gate 4A - där de mycket riktigt hade börjat boarda redan. Så det blev ingen shopping på flygplatsen innan vi startade, och det kanske var lika bra.

Inte hjälpte det att vi startade boarding så tidigt i och för sig eftersom vi ändå fick vänta på att SAS Ground Handling skulle lasta klart bagaget och spola rent vingarna. Maken till långsammare markservice har jag nog aldrig stött på någonstans i världen. Att vid ankomst få vänta på väskan i gott och väl 30 minuter är mer regel än undantag.

07.30 kom vi iväg (till skillnad från 06:55 när vi skulle lyft), och det med råge. Piloten i princip sladdade ut på startbanan och kastade spakarna i bordet på den stackars Airbusen. Efter vad som kändes som 300 meter med full gas och extra hemlängtan lättade vi från marken för att peka nosen rakt upp. Det tog knappt 5 minuter att nå marschhöjd och kursen ställd mot Frankfurt.

Och det är där jag sitter och skriver nu... Nu kommer det iof en frukost till, så jag får väl lägga ner. Väntar bara på att Nisse ska tappa något i knät... Eller suga på drinkpinnen. 😉

Efter att ha fått personlig eskort från gaten till loungen så sitter vi här ny med var sin öl... 

/Daniel

Dag -17

Lansering!

Idag ringde Nisse och frågade hur det gick med bloggen och var den fanns någonstans. Den har ju egentligen funnits hela tiden, men den har inte riktigt varit publicerad. Idag pekade jag om domänen www.morgansson.se till den här nya bloggen, men ni hittar fortfarande länkar till de gamla resebloggarna i högerkolumnen.

Den här gången kommer vi alltså att ta oss genom Australien och längst dess ost- och nordkust på fyra hjul. Även om vi tekniskt sett hade fyra hjul även förra gången, två hjul var, så tyckte Nisse att det skulle vara skönare att den här gången köra bil istället för motorcykel. Sagt och gjort så har vi bokat en Toyota Kluger (eller liknande) som ska ta oss de dryga 500 milen.

Eftersom vi har med oss tre extra passagerare den första biten från Sydney till Brisbane så känns det bra att ha lite extra plats. Både för resenärerna och för all packning.

De tre som följer med är tre kompisar till Daniel. Annika Lundgren Thomson och två av hennes barn, Alexander Lundgren och Wilma Lundgren.

Den här gången kommer vi dessutom inte att sova i de små och smidiga tält som vi hade förra gången, och som ni kanske minns från den här videon, utan vi kommer att bo ett betydligt större tält med två sovrum och ett vardagsrum i mitten. Det kommer säkerligen att synas på både bild och video lite senare i bloggen.

Nytt för i år är också att vi har köpt en kyl, som kommer att levereras till hotellet i Sydney strax innan vi anländer. När vi ändå har lyxen att ha en stor bil så kan vi ju fylla den med något. Dessutom är det vansinnigt tråkigt att dricka nyinköpt ljummen öl när man kommer fram till kvällens campingplats (speciellt om det är Victoria Bitter).

Den här gången kommer vi dessutom att flyga första klass med Thai Airways via Frankfurt och Bangkok. För mig är det första gången i första klass, och säkerligen för Nisse också.

Förra gången såg resrutten ut ungefär såhär och resulterade i 6398 km. Det borde inte vara riktigt lika långt den här gången, men vi får väl se. Gott om utrymme att köra vilse på...

/Daniel